Jorden är blott ett land

Nationaldagen, den 6 juni,  var ingen större grej när jag var barn. I skolan förklarade lärarna för oss att det uppsluppna firandet i grannländer som Norge och Finland hade historiska orsaker, och att dessa länder hade angripits, ockuperats och frigjort sig som nationer.

Svenska flaggans dag firades enligt almanackan den 6 juni varje år när jag var barn, men ingen utom några moderater hyllade den. Att fira svenska flaggans dag på 1970-talet skulle ha varit som att öppet erkänna nazistiska värderingar.

Med högervågen, yuppiernas frammarsch och mobiltelefonernas intåg på 1980-talet fick den 6 juni från 1983 status som nationaldag och år 2005 som helgdag i Sverige. Dagen sägs firas till minne av dagen då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 1523. Vi ska då ha kastat av oss ett danskt övervälde och kört ut deras tyska knektar. Både 1809 års regeringsform och den nuvarande 1974 års regeringsform tillerkände den 6 junis speciella status..

Som ett av skälen till att göra nationaldagen till en helgdag har bl.a. angivits att många invandrare förvånades över att svenskarna inte firade sin nationaldag.Det låter minst sagt lite konstruerat.

Det har gått inflation i speciella dagar för allting – mors dag, fars dag, barnens dag, julafton, påsk, valborg, pingst, kristi himmelsfärdsdag, midsommarhelgen, allhelgonahelgen, halloween, alla hjärtans dag, osv, och en allt mer utbyggd nationaldag. Ytterst handlar det väl att få svenska folket att öppna plånboken. Öka köplusten så att säga.

Det finns även internationella dagar, t.ex. FN-dagen den 24 oktober, som inte många bryr sig om. Det är synd, eftersom ett långsiktigt hållbart världssamhälle är den enda vägen att gå för en allt mer plågad värld.

Globalisering är en gammal tanke. Folk som romarna startade sina krig och erövrade hälften av den kända världen för att inte själva ockuperas, beskattas och eventuellt förslavas. Pax Romana, (”den romerska freden”)  var en propagandaterm för den period av inre fred som rådde i romerska riket från Augustus till Marcus Aurelius, det vill säga 27 f.Kr.–180 e.Kr. Fredsperioden varade i 200 år, och under dessa två sekel pågick ändå oavbrutet gränskrig.

Ett världssamhälle skulle inte ha några yttre gränser och fiender, såvida vi inte råkar i konflikt med klingoner om planeter att kolonisera. De inre gränserna sätter varje människa själv. Bahá’í-rörelsens grundare Bahá’u’lláh  (1817 – 1892) betonade gång på gång internationell solidaritet i sina skrifter, och antydde att även nationernas härskare satt fast i de lera och dy som nationalismen utvecklar:

Alla människor har skapats för att föra vidare en ständigt framåtskridande civilisation. … Det upphöjda Väsendet säger. Det grundläggande syfte som besjälar Gud är att värna om mänsklighetens intressen och främja dess enhet samt att gynna kärlekens och vänskapens anda bland människorna. Vår förhoppning är att världens religionsledare och härskare enade skall stå upp för att omdana denna tidsålder och återställa dess välgång. Låt dem hålla rådslag tillsammans efter att ha begrundat dess behov och genom ivrig och fullständig rådplägning erbjuda en sjuk och svårt plågad värld det botemedel den behöver …

Gud give att världens folk måtte ledas till insikt om sitt eget bästa, till följd av ädla strävanden från sina härskare och från de visa och lärda bland människorna. Hur länge skall mänskligheten framhärda i sin villfarelse? Hur länge skall orättvisan bestå? Hur länge skall förvirring och oordning råda bland människorna? Hur länge skall stridigheter få skaka samhället? …

O, stridande folk och släkten på jorden! Vänd era ansikten mot enheten och låt strålglansen från dess ljus skina över er. Församla er och besluta er för Guds skull för att utrota allt som kan vara en källa till stridigheter mellan er. Då skall skimret från världens stora Ljus omsluta hela jorden, och dess invånare bliva medborgare i en stad och innehavare av en och samma tron. …

Stå upp, och förstör beväpnade med trons kraft er egen fåfänga inbillnings gudar, de egon som utsår tvedräkt bland er. Håll fast vid det som för er samman och förenar er. … Det upphöjda Väsendet säger: O ni högt älskade! Enhetens tabernakel är rest, betrakta varandra inte som främlingar. Ni är frukterna på ett träd och bladen på en gren. Vi hyser hoppet att rättvisans ljus måtte lysa över världen och frälsa den från tyranni …

Den dagen närmar sig alltmer då alla folk i världen kommer att ha antagit ett världsspråk och en gemensam bokstavsskrift. När detta uppnåtts skall det för en person, som reser till vilken stad som helst, kännas som om han kommer till sitt eget hem. Dessa saker är ofrånkomliga och absolut nödvändiga. Det åligger varje insiktsfull och omdömesgill människa att sträva efter att omsätta det som skrivits i verklighet och handling … Den är sannerligen en människa, som idag viger sig åt tjänandet av hela mänskligheten. Det stora Väsendet säger: Välsignad och lycklig är han som står upp för att främja jordens folk och släktens högsta intressen. På ett annat ställe säger Han: Det tillkommer inte honom, att känna stolthet, som älskar sitt eget land, utan snarare honom som älskar älskar hela världen. Jorden är blott ett land och mänskligheten dess medborgare.

(Axplock ur Bahá’u’lláhs skrifter)

Annonser
Det här inlägget postades i BAHAI, Bahá'u'lláh, Báb, enhet, oneness, Världsmedborgare och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s